2009/04/13

DET BORDE VARA VÄRRE...


På uppdrag av statsradion så har ett företag analyserat hur många negativa artiklar som publiceras om Mona, i hennes försök att verka som oppositionsledare. Uppenbarligen så skrivs det avsevärt många fler negativa artiklar om Mona än om Reinfeldt när han satt i samma fåtölj. Själv undrar jag hur det överhuvudtaget kan skrivas en enda positiv artikel, eller för den delen neutral, om Mona med tanke på hur allt hon rör vid förvandlas från guld till sand...

I pressen så är det 27% av artiklarna om Mona som uppenbarligen har ett ursprung i verkligheten, och som berättar sanningen om Monas tillkortakommanden. Det otroliga är att det bara är 27% av artiklarna som är öppet kritiska, när det borde vara så att närmare 100% av artiklarna borde kunna åskådliggöra verkligheten. Men det finns väl några få Mona-kramare kvar bland journalisterna, sådana som vill glorifiera politikens eget stolpskott.

Det underbara är ju att också medieforskare lägger fram verkligheten som den ser ut, inget socialdemokratiskt babbel om en högervinklad presskår kommer bita när man får ett sådant här omdöme i rikspressen: "Orsaken i huvudsak ligger hos partiet och Socialdemokraterna själva, det är deras egna tillkortakommanden och nästan självmål som är huvudsak till den här bilden" enligt Kent Asp, mediaexpert. Knappast någon överraskning för oss som från högerkanten står och njuter av oppositionens totala haveri.

Inte ens två månader återstår till EU-valet och oppositionen är sargad. Mona har flytt debatten, gömmer sig för media under påsken trots att folk i rörelsen vill se ett starkt ledarskap. Mona längtar tillbaka till tiden när hennes totala tystnad belönades med skyhöga opinionssiffror, men för varje gång kvinnan öppnat munnen offentligt så har fler och fler väljare sett verkligheten och opinionssiffrorna justerats därefter.

EU-valet kan bli avgörande för Monas framtid, hennes vara eller inte vara som partiledare. Själv håller jag mina tummar för att tålamodet skall vara starkt, att Mona får "chansen" att "leda" sitt parti i valrörelsen 2010. Tillsammans med Wanja är hon en oslagbar tillgång för oss som vill se den trygge Fredrik vid rodret i minst 4 år till...

Länkar: SvD, DN, Krassman

2009/04/12

OHLY OPERERAD - VÄRLDEN HÅLLER ANDAN

Här på Falu lasaretts "DDR"-flygel, med grå betong och delar av det gamla gränsstängslet från Järnridån framför den spartanska ingången vårdas Ohly av rättrogna läkare just nu...

Folk runt Rommehed och Dala Airport anade nog att något speciellt hade hänt i deras närhet, för mitt i natten tändes landningsbanans inflygningsljus och den vanligtvis mörka flygplatsen strax söder om Borlänge sken upp som en julgran. När så ett flygplan från det venezuelanska flygvapnet landade, tätt följt av ett från det nordkoreanska ditot så började de yrvakna flygplansskådarna som mitt i natten tagit sig till platsen undra vad som stod på. Inte blev de klokare av att det samlades läkare från såväl Nordkorea, Cuba som Venezuela i terminalen ivrigt väntandes på en beställd taxibuss från Fagersta Folktaxi. Den rödmålade taxin dök upp och färden gick i ilfart mot Falu lasaret...

Inne på sjukhuset låg en plågad kommunistledare och vred sig i plågor, magen värkte och de "borgarbrackor" som utgjorde jourbemanningen bland kirurgläkarna på Falu lasarett vågade inte Ohly låta sig behandlas av. Smärtan tilltog, febern steg och Ohly rabblade "Kapitalet" baklänges och på ursprungsspråket i sitt omtöcknade tillstånd. De övriga medlemmarna i vänsterns partistyrelse hade redan ringt efter hjälp, från vänligt sinnande länder och de var redan på väg - men skulle de hinna fram i tid? Oroligt skruvade Ohlys vänner på sig, man anade att tiden att flyga från Pyongyang eller Havanna kunde få ödesdigra konsekvenser från den store ledaren. Ohly ömsom skrek av smärta, ömsom skrattade hysteriskt i sitt plågsamt förvirrade tillstånd. Att sedan hans älskade fotbollslag Djurgården igår förnedrades i Göteborg förstärkte förvirringstillståndet avsevärt...

När läkarna från de olika rättrogna länderna efter sina långa flygresor anlände till Dalarnas residensstad och satte sina knivar i den skarpsynte och alltid så vise vänsterledaren visade det sig att man kommit för sent - det lilla maskformiga bihanget av tjocktarmen, även kallat blindtarmen, hade brustit! När man penetrerat Ohlys bukhinna stod en kaskad likt en geyser av gammal Borstj och icke oanseenliga mängder rysk Kubanskaya Vodka upp ur operationssnittet. Det såg inte ljust ut, långt ifrån och Ohlys närmaste män och kvinnor började planera framtiden. Kunde man snabbt trolla fram en dubbelgångare med samma rörlighet i långfingret när argumenten inte räckte till? Eller skulle man helt enkelt försöka mörka det hela en längre tid och undanhålla sanningen? Vad göra var frågan som ställdes av de församlade kommunisterna...

Då hände något fantastiskt, ut från operationssalen stormade en nordkoreansk kirurg och en cubansk infektionsläkare hand i hand och med stora leenden i sina ansikten. Operation hade lyckats, Lars Ohly skulle bli helt återställd och förhoppningsvis "fit-for-fight" innan valet 2010! Klang och jubel bland de församlade, Internationalen sjöngs och Alice Åström rymde in i ett olåst medicinförråd för att fira... Nu gällde det bara att se till att få den nu något mer omtöcknade men alls icke så plågade kommunistledaren till Dala Airport och ett flyg till Havanna. Cubanerna är ju specialister på rehabilitering av svårt sjuka ledare, och Ohly ska om allt går som det skall snart få lära känna Fidel lite bättre.

Hur detta går vet vi ännu inte. Vad vi vet är att Lars Ohlys operation har gått bra och att vi som tycker att mannen är en frisk fläkt i den ideologiska stiltjen på den politiska vänsterkanten kan skatta oss lyckliga att allt gick bra till slut. Vad vore Sverige utan Ohly, och precis så tänkte nog regeringen när man hastigt och lustigt beviljade flygtillstånd för främmande makters militärflyg att passera in i och landa i riket. För det kan vill inte vara så att det ligger någon sorts egenintresse hos regeringen att snabbt få Ohly upp i den politiska manegen igen...?

Tokmoderaten vill passa på och önska Ohly ett snabbt och behagligt tillfrisknande, alldeles oavsett om det blir i hemmet på Södermalm eller i värmen utanför Havanna med Fidel som mentor. Jag känner en genuin samhörighet med Ohly eftersom vi båda firat påsken i ett vårlikt Dalom, och båda fått ont i magen i den miljön. I Ohlys fall krävdes kirurgi, själv kunde jag efter en holmgång på dasset bota mig själv genom att bajsa ut de 3 kilona påskgodis som orsakade mina plågor...

Länkar: AB, SvD, DN

DÖDSKALLEGROTTAN PÅ HELGEANDSHOLMEN


Riksdagshuset, denna vackra byggnad och den svenska demokratins hjärta, innehåller ett antal ledamöter vars tankar och funderingar uttryckta genom ett bloggande är läsvärda. Långt många fler försöker men lyckas inte fånga läsaren...

Denna nyhet når oss idag via Dagens Nyheter och man har använt en konstig metod för att se hur ledmöterna når ut till folket och det är genom antalet kommentarer. Tittar man på en av de bloggar från maktens korridorer som jag med skräckblandad förtjusning följer så är det närmast en personlig propaganda-apparat, ett informationsflöde i en utgående riktning men utan något som helst intresse av att ta emot massor med ris och kanske lite ros - Sten Tolgfors, försvarsminister... Även om Tolgfors ofta bloggar läsvärt, även om han närmast besatt har tryckt sönder tangenterna "H,Ä,R,O,C,H,N,U" så har inte Sten haft förstånd att öpnna kommentatorsfunktionen - måhända av rädsla för sådana tokskallar som undertecknad. Själva andemeningen med bloggandet försvinner ju när man vägrar ta sig an kritiker och motståndares synpunkter. Och det finns ju förhandsgranskning för att slippa osakliga personangrepp, men sakfrågor måste alltid debatteras - lika mycket i kammaren som i bloggosfären.

En riktigt bra blogg från Riksdagshuset kommer från en man som jag alltid haft fruktansvärt svårt för men som skriver personligt, inlevelsefullt och avsevärt mycket bättre än den usla boken "Rymmaren" som bloggaren tidigare mäktat med - Bodströmsamhället av Thomas Bodström är kul och intressant även för en opponent! Vid sidan av Bodström är det enbart en annan riksdags-sosse som jag orkar med och det är den spännande och sensuella Veronica Palm. En snygg kvinna med många barn, politruckgubbe och ett uppenbart glödande engagemang. Läsvärt trots att jag defintivt inte håller med om det mesta som bildas av bokstäver, som bildar ord, som bildar meningar och som bildar lögner...

På vår egen sida är det marginellt bättre ställt. Calle Bildt var ju banbrytande och är fortfarande suverän på att blogga. Alltid läsvärt, och som utrikesminister med många intressanta frågor att ta upp. Norrtäljes egen ledamot, Göran Pettersson från Lohärad, är också han en man med sinne för att utveckla politiken med den moderna tekniken. Inte bara bloggande, som tack och lov ibland sticker ut från partilinjen, utan också webradioutsändningar och egna Youtube-klipp. Mycket bra! Karl Sigfrid från Solna är också klart läsvärd, precis som Mats Gerdau och Sofia Arkelsten men sedan då...? Ingenting som fastnar på mina hornhinnor iallafall.

Jag förstår ju att en ledamot av Riksdagen inte kan spåra ur och kalla kända sångerskor för psykfall, angripa motståndarens partiledning med våldsamma personangrepp eller bara spåna kring sitt eget obefintliga sexliv. Jag har inga som helst ambitioner att någonsin få bli riksdagsman eller riksdagskvinna varför jag kommer köra på i ullstrumporna och fortsätta vara ett långfinger i ögat på de som enligt mig förtjänar detta... och efter en påskhelg i sommarstugan är jag abstinent, full av antipatier och inte fan blir det bättre av att en gammal röding från Skåne sågar mig med motorsåg enligt följande:

"Första och sista gången. Det räcker ju nämligen att läsa någon av de borgerliga tidningarna DN eller Sydsvenskan så får man samma kör. Inte var det heller särskilt humoristiskt framfört som utlovades i varudeklarationen med beskrivningar av Wanja som en vodoodocka osv. Det enda som stämde i deklarationen var ju just att bloggen pekade med hela handen "Åt höger för bövelen!" Men om den regeringspolitik som ställt en 500.000 utan a-kassa och där sociala avgifter och krav höjts och straffbeskattar sjuka arbetslösa och pensionärer samtidigt som man årligen pytsar ut 85 miljarder till dem som är rika och har arbete hittade jag ingenting. Nej, om denna cynismens hårdföra garde behöver jag inte läsa mer.
Bo Widegren"

med www.blogg.s-info.se/bowidegren

2009/04/08

PÅ VÄG TILL BLÅKULLA...?

Att falla gör ont, fruktansvärt ont...

Mona Sahlin har tagit påsklov, är hon månne på väg med sin kvast till Blåkulla eller finns det en alternativ plats vid namn Rödkulla för socialistiska påskkärringar? Mona rasar i opinionen på samma sätt som jag rasade ner för pisten "Väggen" i Hundfjället sist mitt lekamen orkade med skidåkning. Det gick fort nerför, det fanns inget annat än marken långt där nere som kunde hejda fallet och när man studsade nerför den hårda pisten så gjorde det ont. men väldigt mycket ondare när man nått botten...

Hela den här historien om Wanja och AMF har ju blivit en veritabel katastrof för den oäkta systrarna LO och SAP. Att sosseriet rasar i opinionen beror INTE bara på vad Wanja har gjort eller inte gjort, det hela är ett tecken på att folk i stugorna inte längre köper Monas svammel om guld och gröna skogar, om aldrig sinande skattkistor och hur vi i Sverige på ett unikt sätt skulle kunna driva en politik som gör oss totalt separerade från världskrisen. Mona har inget förtroende, och det blir bara värre och värre.

För istället för att stanna kvar i den verklighet, där Wanja nu flänger omkring som den syndabock hon är för att möta sina kritiker, så väljer Mona att åka på påsklov! Hon gör verkligen allt rätt den där fru Sahlin... Folk kommer se henne som en struts som stoppar sitt huvud i sanden och vägrar se verkligheten. Och tror kvinnan sedan att allt kommer vara bättre när de elaka kritikerna fått äta lite godis och god mat över påsken så har hon så fel man kan ha. Det kommer bli värre, det kommer i och med påsklovet finnas en känsla om att Monas ledarskap innebär att man springer och gömmer sig bakom ett träd när det börjar blåsa - ungefär som att gömma sig för pressen när man likt undertecknad studsar nerför en backe.

Jag vet inte vilka medierådgivare Mona, och Wanja också för den delen, har men de måste ju ha fuskat sig igenom utbildningen. Hela Wanjas process kan ju liknas vid en orgie i självplågeri där det oundvikliga slutet ännu inte har uppenbarat sig - kvinnan "vill" ju ut bland medlemmarna och förnedras lite till, eller är det Mona som vill att Wanja skall "vilja"? Och Mona, hon flyger i väg på sin kvast, från radhuset i Nacka undan allt vad journalister heter. "Om jag ingenting märker eller hör, så finns det inte" resonerar Mona någonstans i detta ögonblock i vindbyarna ovanför Ölands sund.

Talande siffror om att det kommer bli jobbigt den dagen verklighetsflykten upphör är ju följande siffror:

Andel av väljarna som har ett stort/mycket stort förtroende för statsminister Reinfeldt: 60%
Andel av väljarna som har ett stort/mycket stort förtroende för KD-ledaren Hägglund: 28%
Andel av väljarna som har ett stort/mycket stort förtroende för oppositionsledare Sahlin: 27%
Andelen av 33000 läsare i AB som tror att Monas fall är tillfälligt: 11%
Andelen av 33000 läsare i AB som tror att Monas fall kommer fortsätta: 86%

Det passar ju jättebra att åka på påsklov just nu Mona, när folk på vänsterkanten börjar se uppgivna ut mer än ett år innan valet, när folk i gemen genomskådat det icke-existerande ledarskapet och när Wanja själv skall resa land och rike runt för att ta på sig hela rörelsens skuld. Mona flyr in i en dimma av overklighet, Mona orkar inte konfrontera det som sker - en sådan kvinna aspirerar på posten som statsminister i Sverige - need I say more?

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2, DN, Jinge, Krohnan

ETT FÖRAKTFULLT KOMMUNALRÅD...

Helene och Michael myser med de andra i "majoritetens" ledningsgrupp...

Ibland kan ju bara några ord få en att bli galen av ilska, förmodligen har vissa av mina texter den effekten på de som inte ser på verkligheten från samma synvinkel som undertecknad. Men när jag tog mig tid att bläddra igenom veckans exemplar av lokaltidningen "Mitt i Sundbyberg" så brann det till rejält i skallen när jag fick läsa en artikel med rubriken "Michael Spira får moderater att rasa - igen". Rubriken stämmer verkligen, jag och många av mina vänner upprörs rejält av det faktum att sosseriet med utnämning efter utnämning belönar den man som ansåg sig stå över väljarnas val...

Jag har ju drömt några trevliga drömmar om kommunalrådet Helene Hellmark Knutsson tidigare, men efter den känslostorm som nu blåser i mitt inre efter att läst i vänsterspalten på sidan 4 så kommer det med allra största sannolikhet bara vara mardrömmar som dröms när kvinnan våldsgästar mitt undermedvetna. Varför? Jo, följande textutdrag hoppas jag visar vilken typ av kvinna som nu har makten i Sundbyberg:
"Kommunalrådet Helene Hellmark Knutsson (s) skrattar till när hon hör Carl Grufmans kritik. Hon menar att Michael Spira är den person som är mest erfaren när det gäller valarbete.
Kan du förstå om det sticker i ögonen på folk?
- Jag tror att man måste gå på kompetens i det här fallet. Sundbybergsborna bör vara ganska glada att det blev som det blev. De hade inget kompetent ledarskap och Michael Spira hade civilkurage nog att säga ifrån. Det säger en hel del om hans kompetens."

Helene Hellmark Knutsson skrattar föraktfullt åt att väljarnas val i allmänna val åsidosatts av två personers maktambitioner med högst dubiösa förevändningar om ett svagt ledarskap. OM väljarna hade ansett att det ledarskap som vi moderater i nära samarbete med våra alliansvänner bedrev var svagt så hade de haft sin fulla frihet att uttrycka sitt missnöje i valet 2010 genom att lägga något annan valsedel i sina kuvert - demokrati. Att Spira och Wijkman satte sig över ett solklart valresultatet tycker Hellmark Knutsson att Sundbybergsborna bör vara ganska glada för, och jag häpnar.

Att Michael Spira sedan ansåg sig ha all rätt i världen att strunta i den kandidatförsäkran där han på heder och samvete lovade att lämna de platser han fått genom sin moderata kandidatur ifall han lämnade partiet innebär enligt Hellmark Knutsson att Spira har civilkurage, själv tycker jag att det tyder på en icke-existerande moral... Och att Spira hade civilkurage nog att sätta sig över sundbybergarnas viljeyttring i kommunalvalet 2006 innebär tydligen att han enligt sosseriet är den som är mest kompetent att leda den nämnd som har det fria valet som sin huvuduppgift.

Frågan är om Helene Hellmark Knutsson är kompetent nog att sitta som Kommunstyrelsens Ordförande när hon öppet visar ett förakt för demokratin och hyllar de som sätter sig över ett valresultat som inte föll henne i smaken? Är Helene verkligen lämplig att leda staden när hon skrattandes tycker att Sundbybergarna bör vara glada över att deras röster ingenting betyder? Måhända gör den maktfullkomlighet, som ett oavbrutet styrande i 87 år innebär, att man tappar den demokratiska kompassen på det sätt som Hellmark Knutsson uppenbarligen har gjort. Inget annat styre än SAP-styre är något att ha, och skulle väljarna ha mage att tycka något annat så finns det ju som bekant andra, mindre glamorösa sätt än genom en valseger att ta tillbaka makten.

Jag hoppas, och tror att Sundbybergarna i slutet av september 2010 kommer att ha civilkurage nog att säga ifrån. Det skulle säga en hel del om deras kompetens, en kompetens som Hellmark Knutsson och Spira vägrar att se - ett Sundbyberg utan sossestyre kommer i deras ögon aldrig någonsin att ha ett kompetent ledarskap. SocialDEMOKRATERNA - pyttsan!

2009/04/07

SNUSET OCH KRISTDEMOKRATIN


Etta på vår Allianspartners lista till EU-valet står en ung, mycket söt kvinna från Jönköping - Ella Bohlin. Ella är före detta ordförande i KDU, spinninginstruktör och kommer gå till val på ämnet "Bort med Snuset!". Orsaken är att snuset är hälsovådligt, kan ge cancer i munhålan och är moraliskt förkastligt...

Själv anser jag att det står varje myndig svensk eller europée helt fritt att stoppa in en prilla i munnen, eller andra tingestar som man starkt kan misstänka ligger bakom en explosionsartad utveckling när det gäller cancer i tonsillerna. Vill man så får man, vi politiker skall inte döma de som råkar vilja stoppa en prilla under läppen eller spela köttflöjt. Frihet kallas det för, när politikens pekpinnar är så få det bara går...

När jag i kväll ser en nyhet om ett gigantiskt bortförande av snus i.... JÖNKÖPING, så anar jag snart vem som ligger bakom det hela. Det måsta vara den undersköna Ella Bohlin och en av henne utsänd hejduk som på eget bevåg börjar med att göra hemstaden fri från snuset, för att rädda Jönköpingsborna undan missbruk och cancer. Eller kan man tro något annat? Ett antal olika indicier som tillsammans ger en trovärdig och sanningssägande helhetsbild brukar ju räcka för att fälla gärningsmän/kvinnor i det här landet. Är det måhända de sista stegen på den vackra spinninginstruktörens politiska karriärsstege som vi nu ser rullas upp i massmedia? Eller, kan det rent ut sagt vara så att det hela är socialistisk "Maskirovka"-operation vi nu ser framför oss, med ett enda mål - att flytta fokus från den rätt anskrämliga LO-ledningens ryggdunkande beteende till lilla, rara söta Ella och hennes snushaveri?

Länkar: SvD, AB, DN

REGERINGEN GER 46 MILJONER TILL SUNDBYBERG...


...och vad kan man då tro att det ansvariga kommunalrådet, Helene Hellmark-Knutsson, kommer ta för sig?

Trots att Sundbybergs äldreomsorg är landets sämsta, trots att stadens skolor år efter år ligger i botten när det gäller studieresultat, trots att folkhälsan ligger på en bottenplacering och trots att stadens medborgare lider under ett skattetryck som är avsevärt högre än hos våra grannar så brukar det ju vara sosseriets signum att närhelst det finns pengar över, eller att låna, engagera sig i diverse samhällsnyttiga projekt.

För de 46 miljoner som finansminister Borg och regeringen nu i sin stora generositet gett till Sundbyberg för att se till att välfärden överlever stålbadet som världen nu går igenom så kommer vi med allra största sannolikhet få se följande satsningar:

- Ett nytt vattentorn i vardera Hallonbergen, Rissne och Ursvik - alla med kommunalt drivna caféer.
- Ett "utomhusbad" ( läs: fågeldass ) vid Örvallen förrutom det som redan projekterats på Golfängarna.
- Minst en resa per kvartal för "majoritetens" ledning till vår nya vänort i Brasilien. Gärna när vädret här hemma är lite tråkigt...
- 6-7 nya politiska nämnder med tillhörande förvaltningar.
- Nya anslag till anslagstavlor i vartenda gathörn, efter nya medborgarförslag från Hr Lilla Alby S-förening och Hr Storskogen S-förening.
- Nya miljoner till röda stödorganisationer: Unga Örnar, ABF, Verdandi...
- Två nya heltidsanställda kommunalråd som av en händelse kommer att heta Michael Spira och Arne Wijkman...
- Surströmmingspartaj på Sturegatan.
- Inköp av 38.000 Trisslotter för att få Svenska Spel på gott humör.
- Nya vänortsavtal med tillhörande "studieresor": Dubai, Phuket, Surfers Paradise, Cancun och Honolulu.
- En plats för slutförvaring av kärnavfall i Igelbäckens naturreservat.

Ungefär det kan Sundbyberg vänta sig, ty vår stad är unik och inte alls som alla andra. Inte nog med att staden styrs i strid mot folkviljan, i kommunhuset har "Spara" och "Slösas" utflippade lillasyster "Slösa-bort-allting" kämpat sig till en position i den absoluta toppen. Hon kallar sig något helt annat i telefonkatalogen och är allmänt känd som "kommunalrådet"...

Länkar: SvD1, SvD2, DN, AB, Morgan, Erica