De är ju så söta tillsammans, de där två människorna som tror att den ultimata lösningen på alla tänkbara problem är att ta pengar av folket - pengar som folket har tjänat in genom hårt arbete. De två människorna har tidigare gett uttryck för att deras parti skall hitta nya vägar, nya lösningar och bli ett parti som inte var som för men det avslöjas ju nu som tomma ord och floskler. De två människornas parti har genom alla år haft som ambition att familjen Svensson skall ha så lite som möjligt i plånboken efter att staten varit där med sina flottiga fingrar i lönekuvertet och när det gäller den frågan så kommer aldrig någonsin de två människornas parti att förändra sig...
De två människorna, som jag så snällt kallar dem, är ju Mona Sahlin och Thomas Östros. Mona har ambitionen att bli statsminister medan Östros får gyttjebrottas med Lars Ohly om finansministerposten. I dag har de två företrädarna återigen förklarat att man ingenting lärt sig, att man ingenting förstått - därtill är man uppenbarligen allt för korkade. Det handlar om hur sosseriet genom höjda skatter skall få igång konsumtionen, det handlar om att man genom att ge småförtagaren mindre pengar i plånboken hoppas på att denna skall anställa fler och det handlar om historieförfalskning i klass med Putins skönmålande av Stalin-eran.
Mona och Thomas vill höja massor av skatter: Inkomstskatten skall höjas, en ny förmögenhetsskatt införas samt om man haft den dåliga smaken att lägga sina intjänade slantar på ett lite mer exklusivt boende så skall staten bestraffa familjen Krösus med ett plundringståg i privatekonomin. I socialdemokratins Sverige är det fult att bo i en villa i Mexitegel med sjöutsikt, och därför skall man straffas med nya skatter om man väljer denna boendeform framför allmännyttans enhetliga boendeform...
Om man skärskådar Mona och Thomas argumentation så ser man det absurda i svammlet.
"Hade arbetslösheten i Sverige ökat i den takt som skett i övriga Europa så hade 50 000 färre personer varit arbetslösa" - Här väljer man att helt bortse från att den tunga svenska verkstadsindustrin, den del av vårt näringsliv som drabbats värst, är extremt beroende av exporten. Förutsättningar för ett svenskt företag och ett franskt eller tyskt dito är helt annorlunda och det visar sig tyvärr i svåra tider när efterfrågan dör ut. Alldeles oavsett vilken regering Sverige hade haft när krisen slog till så hade resultatet blivit detsamma, och detta alldeles oavsett vad Östros och Sahlin vill få oss att tro.
"Sverige behöver ökade investeringar i kunskap och forskning för att långsiktigt höja vår globala konkurrenskraft och skapa fler jobb. Vårt besked är tydligt: utbildning är alltid bättre än arbetslöshet och passiva bidrag och ersättningar. Våra barn och ungdomar får inte bli krisens förlorare" - Ojdå... Flumskolans skapare skall med kravlöshetens överstepräster i Vänsterpartiet försöka få någon att lära sig någonting i en skola som under sosseriets år vid makten utvecklats till en plats där kunskaper och kunskapsmätning var av sekundär betydelse. De ungdomar som idag har svårt att hävda sig på arbetsmarknanden är de som gick ut ur skolorna under Baylans tid som utbildningsminister.
"...ett dynamiskt småföretagande ger både jobb här och nu och förbättrar Sveriges framtida konkurrenskraft" - Här anammar man Tolgfors Här och Nu fast i en helt annan fråga. Det dynamiska småföretagandet skall ge både jobb och framtida konkurrenskraft trots att man skall pungslå samma småföretagare med både nya och höjda skatter. Hur går det ihop? Någon som förstår hur ett dynamiskt småföretagande uppstår hos företagare som får mindre pengar att investera med?
"Regeringen har valt att låta skattesänkningar gå före välfärden. Man genomför permanenta skattesänkningar men tillför bara tillfälliga tillskott till kommunerna" - Och detta kommer dagarna efter att regeringen gödslar pengar över kommuner, landsting och rättsväsendet... Och varför skall kommuner och landsting ha mer än tillfälliga tillskott, är det inte meningen att de skall klara sig själva när de goda åren återkommer? Skall de inte klara sig på de skatter de själva plockar av folket? Nej, inte i Monas och Thomas värld - där skall kommuner och landsting in i samma form av bidragsberoende som familjen Svensson.
När dessa slantar sköljer in över kommuner och landsting så kommer man se en tydlig skillnad mellan kommuner eller landsting med rött styre versus de med blått. I de blåa kommunerna kommer tillskotten användas för att slippa höja skatterna för folk, för att värna välfärdens kärna och för att trygga arbeten medan de röda i sann sosse-anda lär bygga konsthallar, pooler, skidtunnlar och annat "bling-bling" för pengarna.
Det finns dock en fråga där jag faktiskt håller med de två människorna, och det handlar om våra pensionärer. De måste få en drägligare tillvaro, de måste få ta del av vår vision att låta folk överleva på sina intjänade slantar - pensionen är ju en retroaktiv lön. Vad betyder väl 200-250 kronor för oss med arbete egentligen, pengar som skall komma oss till del genom ytterligare ett steg i jobbskatteavdraget? Inte mycket mer än möjligheten att gå på McDonalds en gång till med barnen. För en pensionär betyder dessa slantar så mycket, mycket mer när de vinglar omkring i den lokala matvarubutiken på jakt efter röda prislappar eller färska rabattkuponger... Men även här så faller sossarnas argumentation platt till marken eftersom det tidigare statsbärande partiet en gång för länge sedan lånade pengar av just pensionärerna, pengar som de aldrig någonsin har fått se igen trots alla goda år med Göran, Mona och Östros.
Inlägg
